torsdag 10 november 2016

Plötsligt händer det!

Jag börjar plötsligt se mig själv som en kämpe igen!
Jag kommer få min lägenhet när som helst, mitt liv kommer växa, förändras.
Jag kommer ha kvar min familj men jag kommer samtidigt kunna pyssla med min lägenhet eller välja att åka till Göteborg. Bjuda in en vän när jag vill åka till en vän när jag har en peng över. Jag kommer kunna ta permon överallt, till träning, till affär och handla mat, till caféet. Jag får förstås ta färdtjänst till mamma, pappa och resten av familjen ^^.

Jag hoppas väntan är kort. Dem ska bara anpassa lägenheten med larm m.m.

Imorgon blir det tjat om ny rullstol, det är bra att jag pajade den ännu mer i Stockholm! :D
(man måste tänka positivt)

Även fixa permon så rullen kan hänga med och att jag kan ändra ryggen när rullen inte är med.

På eftermiddagen blir det att träffa Anna, byta gitarr till rätt sida. Denna gången tar jag med en expert! < 3

Vi hörs allihop!

   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En hund tar en som den är!

Den meningen är verkligen sann!  I många människor som man känner så finns det något som man inte vet om. De man känner vill man bara se got...