Hur jag än gör..

 Hur jag än gör så blir jag inte nöjd. I över sig var min dröm att bo i Göteborg många många år och när jag väl gjorde det hade jag för lite stöd, covid kom jag blev instäng i lägenheten. När vaccinet äntligen kom kom jag även in i Angered teaterskola som var min räddning. När mina klasskompisar sa äntligen fredag så tänkte jag å nej nu ska jag till hjälpen som inte räcker till. De som gjorde att jag hamnade i metoo jobbade där med. Jag ska utreda fall jag har PTSD men väntar på vårdcentralens svar. Jag bor nu hemma i ett underbart fint hus men i Viskafors utan körkort. Saknar det lätta att bara ta mig runt via spårvagn och gick det bara bussar eller behövdes byten så tog jag färdtjänst. Samtidigt som jag vill bo nära familj min dröm är väl att jag använder mitt lilla hus vissa dagar och min lägenhet i Göteborg vissa dagar men får börja några ett par år i Borås och lära mig hur personlig assistans funkar i lägenhet. Behöver även få bort min PTSD som jag förmodligen har. 

Drömde att bli skådis visst finns det kvar men än så länge är det statist jobb. 

Jag kunde göra mitt val att göra så jag inte kan göra mina egna barn pga att jag har underbara syskonbarn och att jag valde följa min dröm istället för att ha så ont varje månad. Jag har fortfarande ont och ska göra större operation. 

Hur jag än gör så känns det som att mitt liv bara står still.

Mitt motto är Never give up! 

Milo hjälper mig och snart kanske vi har fått till mina assistans scheman och det blir något av mig ändå!

Ett tack blogg och kärlek till familjen

För många innebär nattassistans att man kan sova tryggt, få hjälp vid behov, och slippa oron för att något ska hända utan att någon märker det.
Det ger också anhöriga som hjälper mig chans att vila och känna att stödet fungerar dygnet runt.

Andra exempel som är bra att tänka på som till exempel jag får:

• Ökad trygghet och säkerhet

• Snabb hjälp vid medicinska behov eller oro

• Minskar stress och sömnbrist för familjen

• Möjliggör självständighet för mig

  
  

  Nackdelar finns absolut

  
  

  ”Samtidigt finns det utmaningar. Nattassistans innebär att någon är närvarande även när man sover vilket kan påverka den personliga integriteten. Det kan också vara svårt att hitta balansen mellan trygghet och lugn nattsömn"

  
  

  Det handlar i grunden om att människor som jag ska kunna leva tryggt och värdigt  även på natten. Därför behöver vi prata öppet om både fördelar och nackdelar, så att varje individ får det stöd som känns rätt för just dem.

  Tillslut vågade jag att söka nattassistenter det blev beviljat och jag ska nu ha möjligheter att göra saker och känna mig trygg vart jag än sover.

  
  

   Jag förstår att många tänker och tycker att det kanske inte behövs. Att jag alltid har haft någon som funnits där för mig och hjälpt mig mycket. Och jag är verkligen tacksam för det.

  Men personlig assistans handlar inte om att jag inte uppskattar er hjälp, utan om att jag vill kunna leva mitt liv på ett sätt där jag får mer frihet och ansvar över mig själv.

  
  När jag får hjälp av en personlig assistent handlar det inte bara om praktiska saker, utan om att kunna leva som jag vill. Det kan till exempel handla om att jag kan komma iväg på aktiviteter, studera, jobba, träffa vänner – utan att behöva anpassa allt efter när någon i familjen har tid eller ork.

  Det betyder att jag får mer självständighet, och ni slipper känna att ni alltid måste ställa upp.

  Jag vet att det kan kännas som att jag ‘klarar mig bra som det är’. Men det är ofta för att ni gör så mycket bakom kulisserna. Ni kanske inte märker hur mycket energi det faktiskt tar både för mig och för er.

  Personlig assistans skulle avlasta er, och göra det möjligt för oss att ha en vanlig familjerelation igen, där vi kan umgås utan att allt handlar om hjälpbehov.

  
  Att jag vill ha personlig assistans betyder inte att jag inte uppskattar det ni gör. Tvärtom det är för att jag älskar er och inte vill att allt ansvar ska ligga på er. Jag vill att vi ska kunna vara familj, inte vårdgivare och brukare.

  Jag klarar mig till viss del, ja. Men jag klarar mig inte utan att det kostar mycket energi. Bara för att jag gör något betyder det inte att det är lätt, eller att det inte påverkar min hälsa eller mitt mående.

  Personlig assistans handlar om att orka leva inte bara överleva. Det gör att jag kan använda min energi till det som faktiskt betyder något i livet, inte bara till att kämpa för att få vardagen att fungera.

  
  

  Assistansen är inte till för att jag ska få mer än andra den är till för att jag ska få samma chans som andra.

  
  

  
  

  
  
  

  
  

  
  

  
  

   

Lämplighettest med nästa assistanshund!

 Jag saknar Dexter och det kommer jag alltid att göra. Det värsta är att det är nästan tuffare nu att jag verkligen vet att Milo en dag kommer bli pensionär och ännu tuffare somna in. 

Nu är han bara drygt 1 år och imorgon lämpligheten! 

Även om det har varit svårt att träna i lilla orten vi bor i så har vi åkt till Göteborg, Mölndal med mera om han visar att han kan gå fint förbi hundar, beter sig bra i Kungsbacka tillsammans med mig så kan vi börja med den riktiga träningen i affärer, sjukhus osv. 

Detta har vart en längtan trots att jag har personlig assistans dygnet runt nu så kan han känna epilepsin före oss alla. Han är min kärlek och om jag ska skriva allt han hjälper mig med så är han:

Assistanshund- hämtar saker, öppnar dörrar. (Assistanshund är även huvud ordet på arbetande hundar som hjälper människor i vardagen. Många säger ledarhundar men det är hundar som hjälper människor att komma ut i samhället trots att de har olika grader svårt med synen.)

Epilepsihund- Larmar innan anfall känner doften i min mun.

Psykatrihund - stress, ångest, odiagnoserad PTSD eller vad man ska säga. (man ska inte diagnosera sig själv men jag har väldigt mkt som tyder på det men har inte papper på det.) 

När Milo är färdig kommer det förmodligen stå Assistanshund, epilepsihund för det är hans huvud uppgifter det andra är bara bonus. 

Nu får vi bara hålla tummarna för imorgon hoppas ni med gör det!

Dexter 

Blev blockad

 Hej, ja Facebook blockade mig på grund ut av att en person hackade mig på Facebook och då tror de att det var jag som gjorde medeltiderna. De flesta utav mina vänner håller jag kontakten via Facebook eftersom vi bor långt ifrån varandra. Det är verkligen många för och nackdelar med alla sidor nu för tiden.

Om en och en halv vecka är det dags för mig och Milo LÄMPLIGHETTEST! Jag skulle inte vart så nervös om inte såhär många saker har ändrats sedan jag var där med Dexter men det var ju många år sedan så det är ju inte konstigt att regler ändrar sig. Jag tror att vi båda är redo och det är dags! Jag hoppas verkligen att han är redo för att hälsa på mig på sjukhuset och ge mig lugn efter operationen som jag ska få när som helst. Jag vet vilken tröst och hur en hund gör en så mycket bättre på sjukhus genom att bara vara. 

Nu är vi i soffan, Milo kommer få arbetskollegor dygnet runt nu tack vare att LSS/försäkringskassan lagarna räknar epilepsi som en av funktionshindren som behöver dygnspass jag får även assistans om jag ligger på sjukhus vilket alla inte kan få. 

Från att ha blivit av med alla timmarna "2 två timmar om dagen" till att få dygnet runt får man plötsligt förtroende igen. Men minnena kommer alltid finnas kvar från det som har hänt.

Blockerad fb men bloggar i allafall

 Jag har blivit blockerad på Facebook och instagram det vill säga där jag hade mina vänner runt om i världen. Det är tufft ibland när man har vänner men långt bort. I småstäder finns inte heller mycket att göra tyvärr. +familj +skog +bra assistenter jag har lärt känna och har nu! men man kan alltid komma tillbaka hit om man har familjen här. Skog finns i Göteborg med men inte assistansen jag har nu. 

Nu är det snart september. Lämplighettest för Milo vilket har vart en stor längtan. Tänk om han får en "underutbildning sele"! 

Oavsett så är jag en stolt matte som har en labrador som larmar innan anfall före sin utbildning, hämtar saker och lugnar mig. 

Ingen aning om någon ser denna bloggen utan Facebook delning men det märker vi! 

Kommer aldrig bli sedd 100% för den jag är..

 Jag hade haft underbara tider då jag har hållit på med skådespel. Jag har satsat på det jag vill och är ute efter. Jag lyckades till och med att utbilda mig på teaterskola i Angered. Vart med i filmer och vart statist. Jag trodde att filmer och serier behövde sådana som jag vilket de gör... 

I filmer finns bara friska människor om det inte handlar om moderna funktionsvariationer, ja det är sant inom skådespel så är även olika funktionsvariationer moderna. Cp-skada är det inte kanske ser man det bara som en svordom istället för ett liv med t.ex. försvagad på högersida, tal-svårigheter och får stå ut med en hel del en vanlig vardag som andra inte kan föreställa sig. 

I scenhögskolan behöver man röst samtidigt som högskolor inom sverige ska vara jämställt. Jag kan göra mig hörd på scen men samtidigt tar det lite extra tid provet brukar vara ungefär ca 3 minuter. Jag kan bli skådespelare utan scenhögskola men "vanligt" folk får jätte lätt statist jobb medan jag har jätte svårt. 

Jag flyttade hem igen på grund utav att det hände saker som inte fick hända på service boenden eller någon stans. Jag tränar bort mina rädslor att det ska hända igen men nu har jag personlig assistans och jag väljer assistenter gör de fel får de inte vara kvar. 

Jag hoppas att jag snart får ett eget igen även om jag älskar mitt lilla hus, jag älskar att vi har trädgård och bättre föräldrar kan man inte ha! 

Milo börjar dock säga att han vill ha mer utrymme, när man inte har en egen bil är det alltid lättare att bo i stan/städer. Kö är det och nu har vi bokat så mycket hundträning vi kan i Viskafors. Jag hoppas att Milo får sele snart så vi kan få vara på mer platser och träna ännu mer. 

Det är inte lätt att hitta rätt bostad när man lever på försäkringskassan och behöver anpassade lägenheter osv men får ingen förtur från de andra som klarar trappsteg, utan parkering till permobil osv. Tur att jag har mitt lilla hus tills allt är klart och redo och jag har bestämt rätt. Går väldigt upp och ner nu jag vill tillbaka till NEVER GIVE UP! Kanske är det bara borta att tag innan operation och så vidare. Jag sitter även och väntar på svar om natten från försäkringskassan. Kanske är det bara ett svar för de medans för mig är det hur mitt liv kommer se ut. 

Jag har inte bloggat på grund av att det känns som att tiktok är mer modernt så där hittar ni mig med "samma namn"

Nu ska jag torka håret sedan godnatt!

Dexter

Dexter

Dexter

En stor saknad av Dexter,

samtidigt stor tacksamhet att jag har Milo,

Älskar er båda!

En hund tar en som den är!

Den meningen är verkligen sann! 

I många människor som man känner så finns det något som man inte vet om. De man känner vill man bara se gott i man vill inte se det negativa. En person som till exempel jag måste öva på se sanningar i människor ibland. Jag har blivit så förvånad så många gånger i mitt liv på personer jag har litat på. Det är så mycket som döljs under ytan.

Därför skriver jag en hund är som den är!

Döljer inga sanningar, visar känslor, säger HEJ, SKA VI LEKA!? De pratar inte så mycket att de behöver en förståelse till känslor till andra. Men det är klart man måste våga ha kvar det man har... 

Önska bara att det fanns mer förståelse här i världen men hur ska man få fram det när människor bara ser det de vill se och inte det som behövs ses. 

Ha en skön eftermiddag nu har jag funderat och kommer förmodligen att fortsätta..