Till minnet av Dexter.

 

Till min fina svarta ängel!

2013-04-04

2024-03-05

Dexter du var var min dröm som gick i uppfyllelse, du var min egna första hund som jag nästan tog hand om själv!

Många tänker kanske en vanlig hund som du ska ta hand om själv, och varför bara nästan..?

Jo, jag lovade mina föräldrar att om jag köpte en hund när jag fyllde 18år och blev myndig, då skulle jag ta hand om den själv. De gick med på det och jag fick köpa en hund för mina egna pengar och fond pengar. Men löftet kunde jag inte hålla på grund av min andra hjärninflammation som drabbade mig sommaren då Dexter var valp, då fick familjen hjälpa mig trots att jag lovade att ta hand om den själv.

Det fanns en till anledning till att jag fick köpa Dexter och det var för att jag skulle utbilda honom till
epilepsi och assistanshund. 

Dexter utbildade jag tillsammans med instruktören Charlotte på bara 3 månader. Anledningen till att det gick så snabbt var att jag gick i hundgymnasiet och kunde utbilda honom på lektionerna samt på min praktik med Hjälpande tassar i Göteborg som vi tränade med.

När Dexter var utbildad åkte vi olika båtar, vi åkte spårvagn, vi åkte även tåg tsm. 

Han var ofta med mig på gym tillslut hämtade han samma person vid anfall på gymmet eftersom Dexter visste att vi kände hen. Han följde med mig överallt, i affären, under min teaterutbildning och jag behövde aldrig vara ensam för jag hade honom.

Dexter vaktade mig även och kollade noggrant när en person som jobbade som stödassistent hos mig var för nära mig mot min mot min vilja och Dexter lämnade inte mig oss ur siktet som han brukade när han kände; Nu har matte hjälp nu kan jag gå och chilla!

Men, de gångerna lämnade han mig inte ur siktet och min känsla säger att skulle personalen göra något mer så hade jag fått skydd!

Dexter tvingade mig ut efter händelserna även om jag var jätterädd. Jag försökte läsa männens tankar som gick förbi oss. Dexter hjälpte mig även att kolla på på tecknande filmer med män efter första händelsen. Han satt bredvid mig och var lugn och jag kunde känna hans lugna andetag medans mina gick

mer än dubbelt så snabbt men efter ett tag gick våra andetag lika lugnt.

Jag ville få KBT av psykolog men jag fick hjälp av Dexter.

*Dexter tvingade mig ut på promenad

*Hjälpte mig att kolla på olika filmer som påminde mig.

*Dexter fick mig att klara min stöd i vardagen jag hade då. Som egentlig ska hjälpa mig i vardagen men istället gav mig ångest och PTSD 

När Dexter somnade in försvann min vardags rutin,

Jag fick mer anfall pga Dexter inte larmade först, trots att han var pensionär fortsatte han tills jag lät honom att somna in för att slippa smärtan. 

Jag älskar dig Dexter,

Du var och är  älskad av många!

Du finns på:

Svenska hjältar 

Djurhjälte 2016

Tv3 Aftonbladet

Aftonbladet

TV4 nyhetsmorgon

Allers

Ude og hjemme

Borås tidning

Sveriges Radio