Dock blev det en del anfall på kvällen och bucculam usch!
Jag försöker undvika akut medicin men att ha stöd hemma det kan ge en mycket stress o anfall. Hjärnan kopplar inte av när jag ska sova...
Ibland känns det som att jag jobbar med de för att stötta de på deras arbets tider.
När det är bra stödassistenter är jag lugn men mycket trött efter flera tuffa dagar med vimsigt stöd. Just nu gör jag stödbilder åt personalen så de ska förstå vart de ska lägga saker. Det hjälper inte att skriva...
Jag håller på med personlig assistans ansökan och har nu bestämt mig för att skicka iväg det.
Jag blev av med det de lovade att ge mig annan stöd: Boendestöd funkade ej, servicebostad i Borås funkade ej, servicebostad i Göteborg funkar inte. Fängsla in mig i ett gruppboende kommer ni aldrig få göra (kanske när jag är gammal och dement) Hoppas gruppboenden har blivit bättre då än vad de är nu...
Jag trodde att jag skulle bli fri som 18 åring. Som många andra tror. Men jag blev sjukare pga hjärninflamation nr 2. Vi sökte mer assistans och blev av med alla 20 timmar I veckan som vi hade.
Jag trodde aldrig att stödassistenter skulle vara så bekväma av sig. Jag har ca 5 stödassistenter jag trivs med av ca 12. Plus vikarier en del bra en den nja.
Jag brukar tänka att jag ska vara glad att jag bor i Sverige där vi får hjälp. Men efter de här åren, efter mycket som har hänt kanske man ska bli norsk eller dansk...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar