Man kan se livet som hopplöst

Man kan se livet som tufft

Man kan se livet som svår löst

Man kan se livet som ovanligt tufft

Hur man än gör kommer det finnas trubbel i livet.

Man kan bara se det på olika sätt.

Man kan gämnföra det med andras trubbel i livet

Man kan fixa livet på ett lättare sätt 

Mycket handlar om det psykiska, det mesta handlar om samarbete och förståelse.  

Dags för mig att söka assistans

Jag orkar inte mer, nu har jag fått nog.
Borås kommer inte vinna och få mig att bo på gruppboende. Efter sommaren ska jag plugga i Gbg, nu är det dags för mig att söka personlig assistans igen fast i Göteborg.
Ja Borås kommer bli så glada och bli av med mig Göteborg tvärt om. Jag vet att det är inte lättare att få assistans där men nu läser jag svenska 3, jag har snart bott i service boende i 3 år, jag mådde bra när jag hade 3 personer som var som personliga assistenter när Borås snålade sig började jag må sämre igen.
Jag ska söka skolor i Gbg,  jag har vänner i gbg, Dexter har vänner i gbg!
Jag har länge stått i kö nu är det bara några stycken före mig. Innan var det över tusen nu är det cirka 60 i vissa lägenheter. Jag ska bara se till att jag får assistent och så ska jag leva livet som alla andra!

Mitt liv är skrivet i normer.

Mitt liv är skrivet i normer,
Jag ska leva så som det passar kommunen,
Jag lever utan assistans men lyssnar inte era normer,
Jag lyssnar inte på den "utmärkta" planen,
Jag går efter min egna plan mer,
Ni kan försvåra den men aldrig ta bort den.

 

Märker på mig själv..

När sommarlovet splittras med möte om boende och jag inte alls sa det jag skulle ha gjort får man mer anfall. Inte bara det man blir vimsig, jag har nu glömt medicin 2 gånger på en vecka, oj då :O
Mina tankar snurrar runt trots att jag har påminnelse så rinner det bara iväg från minnet...
Den värsta tanken är kommer jag orka ta hand om min älskade vovve när skolan börjar och jag får mindre personal hjälp.
Jag vet att man ska leva i nuet och jag har två fantasi fulla veckor framför mig.
Ändå kommer tankarna, det funkade inte innan med olika personal varför skulle det funka nu?
Jag hoppas jag får ett bra intyg av läkaren att jag inte kommer må bra i en gruppbostad för då kommer jag känna mig tryggare genast.
Imorgon ska jag och mamma iväg och kolla mina ögon kolla fall dom kan opereras så jag slipper glasögon! Det ska jag försöka tänka på nu istället.
Godnatt på er!

Vad jag än gör

Vad jag än gör ska jag ha godkänt ifrån Borås stad.
Borås stad bestämmer mitt liv. Samtidigt som dom bestämmer mitt liv ska dom spara varenda krona som det går.
Dom vet hur dom ska säga på möten så att man trots att man är förberedd så får man inte fram någon av meningarna av anteckningarna.
Borås stad drar mig ner, ni kanske tror att jämlikhet mellan kvinnor och män är mycket att förändra på. Det som behövs förändra på om jag fick välja är jämlikhet mellan "friska" och "funktionshinrade" Självklart ska vi förbättra jämlikheten mellan män och kvinnor men om man jämför hur lite vi funktionshindrade syns, hur mycket jag tycker att: jag bara kostar pengar för kommunen. Jag har börjat läsa deras nämdmöten på boras.se, det handlar om pengar. Nu kanske jag ser pigg ut men nu har jag sommarlov, inga direkt läkarbesök, ingen teater m.m.
Jag undrar verkligen hur jag kommer må i höst med ännu mindre personal och olika personer igen..
Suck!

Dexter kommer inte vara en av mina delar av mitt hjälpbehov eftersom han är sällskapshund som inte tillhör behoven, jag har förklarat att han är en assistanshund och att jag skulle behöva mer hjälp om jag inte hade honom.

Studering ska inte vara med i mina behov eftersom det är skolan som har hand om det, jag orkar bara vara i skolan på mina lektioner. Vi får sedan uppgifter hemma på komvux som jag har fått stöd med, kommunen tycker att det är skolans uppgift att hjälpa mig med. Jag har mailat skolan (specialpedagog) och frågat fall vi kan ha möte både chefen, personal och jag. Får se vad jag får för svar, dom arbetar ändå i samma hus :) 

Jag skulle haft sommarlov nu, men strax före detta mötet fick jag anfall och nu har det fortsatt... 

Jag önska bara att pengar inte alltid var allt, varför ska man spara det om man inte kan använda det. Nu vet jag att omsorg, vård m.m. är skyldiga Borås stad pengar men då kan väl en annan del av Borås ge lite pengar alla kan väl inte låna av Borås så skulle ju Sverige vara ur fattiga.

Just nu känns det bara som att jag kan bli utslängd från lägenheten till ett fängelse/gruppbostad, samtidigt som jag börjar i skolan i september Svenska 3/C får jag mindre hjälp,

Jag är orolig över att jag ska klara av att ta hand om Dexter väl, speciellt när jag börjar skolan,

Jag vet vad som är fel, rätt och hur man tar hand om sin hund. Men trötta Frida vet inte, kommer inte ihåg, kommer inte ha den energin som Dexter behöver. 

Kommunen förstår bara inte att då kommer jag att behöva massa timmar hjälp som trygghet i skolan istället.

Förlåt politikerna

Förlåt för att jag kostar skattepengar,
Förlåt för att jag inte är lika lätt att sätta in i en dagverksamhet som alla andra,
Förlåt att jag fortfarande tänker följa mina drömmar.
Ursäkta att jag inte blev billigare trots ni tog bort assistans,
Ursäkta att jag är envis med att aldrig ge upp,
Ursäkta igen att jag är dyr.
Eller ångrar ni er kanske att vårdcentralen inte lyssnade på mina föräldrar att jag var sjuk, kanske hade jag varit friskare om dom hade lyssnat första gången.
Likadant med akuten med hjärninflamation nr 2 år 2013 tänk om dom hade haft mer pengar då kanske dom hade haft tid och lyssnat.
Eller kanske ni hade hoppats på den allra billigaste varianten om jag hade somnat in första hjärninflamation år 1997, 20 mån gammal, då hade ni sparat en jävla massa pengar!

Man ska aldrig ge upp!

Nu är jag äntligen på ett rum i Sahlgrenska. Imorgon är det dags för operation byta ut min VNS.
Man får inte heller glömma att säga tusen tack för det ni gör det hör kirurgen, narkosläkare med mera.
Jag ska få en ny sort, kanske kan jag ta en magnet istället för en akut medicin om ett tag. :D
Jag har en minst 3 timmars operation efter lunch imorgon.
Jag delar rum med tre personer hm ensam rum det kan man bara ha som dröm nu för tiden. Än så länge så verkar dom lugna och snart får jag fin besök.
Det har varit en lång dag med att träffa sjuksköterska, narkosläkare och kirurg plus en massa väntan...
Jag är inte så nervös, jag är så trött och längtar efter att jag är färdigt med min tredje dusch och tiden är en bra tid att sova.
Anna med kompani väntar jag på förstås det ska bli skönt att få tänka på annat än min trötta hjärna.
Jag hoppas verkligen att detta vänder på mitt liv till ett piggt och anfallsfritt liv.    

Ha det bra så får vi se fall jag orkar blogga imorgon!