Jag glömmer fortfarande ord hela tiden, säger helt fel ord och blandar ihop dem!
Jag blir GALEN!!!
Jag försöker lyssna på böcker, jag försöker läsa böcker men allt ska vara så svårt.
Innan kunde jag bara skratta åt det men nu har det gått 2 år snart och jag blir irriterad!
Ibland kan jag skratta men oftast varför kan jag bara inte komma ihåg ordet!!
Okej jag var inte jätte duktig på att läsa böcker innan men jag var definitivt duktigare!!
Varför ska allt bli svårare när man väl har börjat att lära sig?
Jag är jätte glad för att jag har absolut blivit mycket friare igen,
Jag kan och vågar åka dit jag vill själv igen!
Jag kan ordna fest!
Jag kan bara jag vill!
Men samtidigt är jag nervös:
Jag är "vuxen" nu
förhoppningsvis flyttar jag till en skola efter sommaren,
en skola där många jag känner och känner sådana som har gått där!
Jag längtar faktiskt, men samtidigt är jag nervös:
Om jag blir trött av 2 timmar i skolan nu hur blir det då i folkhögskolan?
Dem säger när det har gått 2 år då vet man hur "frisk" jag blir efter hjärninflamationen.
Men jag måste faktiskt säga att jag är stolt över mig själv!
Jag åker buss själv,
Jag tar mina vänner dit vi ska via mobil,
Jag hittar till Anna från spårvagn!
Jag planerar tid vi ska mötas.
Jag har faktiskt om jag tänker efter blivit mkt bättre på dem här 2 åren!
Men jag vill inte ha något med hjärninflamation o göra speciellt inte hjärninflamation nr 2 !!
Men som tur var har jag dem underbaraste vännerna man kan ha och självklart familjen!
Utan er skulle jag inte vart här!
UTAN DEXTER SKULLE JAG VARA MYCKET SÄMRE !!!
JAG SKULLE INTE TAGIT PROMENADERNA!
JAG SKULLE INTE GÅTT VALPKURSERNA!
JAG SKULLE BARA LIGGA I SOFFAN!
MEN JAG VAR MED DEXTER OCH BUSADE!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar