Jag önska att jag kunde skriva nu mår jag bra. Men det har jag inte gjort på 2,5 år. Först kommer hjärninflamationen, när jag blir lite bättre kommer VNS olycka o ångesten, när den börjar komma bort förstår jag vad hjärninflamationen har gjort med mig och att den inte gjorde lika lite som jag ville tro... Plus att ep:n, cp:n o hjärninflamationen gör det dubbelt dubbelt så svårt o flytta för mig än en "vanlig" person. Jag bryr mig inte så mkt om min första hjärninflamstion jag kommer inte ihåg den, jag kommer inte ihåg när jag var "frisk". Jag har fått så många vänner via läger jag inte skulle gått på och mycket mer.  Men andra hjärninflamationen den har bara gjort hjärntrötthet m.m. och jag vill bara bli pigg igen och slippa alla hab möten istället orka utbilda mig till något spännande!  Ångesten ser jag verkligen inget positivt med heller... Den börjar gå över men kommer ibland när det är mycket och tänka på. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt för mig och flytta hem ifrån varför dem inte bara kan hjälpa till dem som ska... Jag är så trött på alla nu för tiden så jag vet inte var jag ska ta vägen.

Nu ska jag i alla fall gå o lägga mig natti natti!