- Det är bara lite ljud, du kan vara lugn, det är ingen fara.
Under anfall sa dem:
- Hur är det mår du illa?
- Nej jag har anfall. Försökte jag svara.
Tillslut slutade jag säga till dem att jag hade anfall för dem fattade inte att det var anfall. På infektionen sover man i rum tsk med sjuksköterskor dygnet runt (Om jag skriver rätt namn vet jag inte.) Jag sov cirka två timmar den natten pga all ljud och att dem pratade högt trots att det var natt.
Dem skrev på papperna att jag var anfallsfri under hela vårdperioden trots en hel del anfall.
Andra gången fick jag ligga på nevro vilket är rätt plats i alla fall. Bra medicin som hjälpte hela natten fick en del små dagen efter natten bara.
Gjorde även EEG för att säkerhets kolla min hjärna.
Tredje gången fick jag bara stesso och dem gjorde EEG en andra gång. Eftersom min hjärna ser så frisk ut så påstod dem att det var spasmer.
Jag larmade vid anfall,
- Jag ska bara hämta en annan sa hon som kom.
45 minuter senare larmade jag igen, anfallet var fortfarande igång.
Jag sa som det var att jag hade larmat för 45 minuter sen, men det gjorde jag via datorn på grund av att jag inte kunde prata. Jag vet inte om det var på grund av att anfallet hade gjort mig så trött.
Visst en del kanske kan vara spasmer men:
Jag har haft spasmer så länge jag minns,
Epilepsi har jag haft sedan högstadiet,
Jag vet hur spasmer känns, jag vet hur ep känns.
Jag sa att jag kunde ta körkort om det bara var spasmer men det höll dem inte med mig om. HE, HE.
Min riktiga läkare har sagt att man ser inte allt i EEG. Som tur var ska jag till henne den 19e jun och jag har inte längtat mer någonsin än vad jag gör nu.
Jag vet att jag har ont av värme, jag vet att jag har ätit och druckit för lite alla tre delarna ger ep anfall.
If I could turn forward time to 19e.
Hela min familj har betytt mycket under dem här tiderna. Jag vet att dem alltid finns vid min sida. Älskar er alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar