En dag ska jag visa hen!

En dag ska jag få min hämnd. Hämnd från chefen på service bostaden i Borås. Ni kanske undrar hur jag orkar tänka på det nu? 

Jo, hen har gett mig osynliga ärr från de osynliga hoten jag fick. 

Trots att jag har en bra bostad nu tror hjärnan fortfarande att de kommer ta bort stöd om jag ber om för mkt hjälp. Tänk om min nuvarande chef säger att jag måste flytta för att jag säger till mina stödassistenter att jag behöver mer stöd? De kanske säger till mig att sluta skolan om jag behöver för mycket stöd? Allt det här kommer ifrån chefen i Borås, det sitter kvar. De osynliga hoten att om jag inte klara mig så skulle det bli ett grupp boende. Det har de aldrig ens nämnt i Göteborg, jag är välkommen här.

En dag kommer hen ångra sig. Jag behöver bara komma upp till mitt mål och där ser hen mig i tv:n och ångrar det hen har gjort. Jag ser det framför mig!