sanningen kommer fram

Jag har försökt skriva en spoken Word, skriva om en låt text till en komedi variation men inget av de har funkat. Därför bestämmer jag nu tankspridd som jag är att skriva på vanliga bloggen en del grejer jag har fått dölja bara för du hade gjort ett "osynligt hot" som är: om du inte klarar det här hamnar du på gruppboende. Jag hade inget bevis att visa politikerna. Du sa aldrig så rakt ut.

Du visste att jag inte ville till gruppboende för jag passar inte där. Det du ville var att spara pengar det skulle göra via ta mig dit ändå. Jag gjorde så att du fick räkna ut fall det verkligen blev billigare. Jag såg på Borås internetsida att du hade räknat på en annan person för det var fler personal än vad jag hade som "assistenter" alltså var det någon annan du räknade på och du vann det blev billigare för den personen ja. Några exempel till som du sa till mig var:

Ta bort din studie om du inte orkar ta hand om lägenheten sen studien är ditt val. 

Städa är ditt ansvar blir det stökigt så får det vara det. 

Deras ansvar på service boende är att kolla på.

Men du sa det mycket finare på möten med finare ord. Du trodde inte att jag kunde komma på själv att gå till politikerna och göra så att du fick lite mer arbeten, du vågade aldrig prata med mig du tog sakerna igenom personalen. Det sista mötet jag hade med dig ville du inte ha med personal utan du tryckte ner mig och ville att mina föräldrar skulle vara med. Jag var hjärntrött så jag tjatade inte emot.

I början var allt bättre jag fick 3 egna personaler och varken jag eller personalen blev inte så vimsig men det var i början när du kom ihåg att jag var fel placerad från första början. Det finns fortfarande inga boenden till oss som har haft assistenter. Det är bara pengar i ditt huvud du vet inte att jag har fattat allt det här jag skriver nu. Jag vet att kommunen behöver spara mycket nu men LSS är till för att kämpa för vår hjälp. Lss jobbar i samma hus som komvux varje dag Jag gick i skolan var jag rädd att se dig för då skulle jag få panikångest.

Frågorna skulle komma 

- är allt bra?

Lögnen

- Ja det är bara bra

Panikångesten och in i klassrummet!

Jag ljög, om jag hade sagt sanningen, jag är super trött på grund av en hel del skolarbete och olika personal plus stressad på grund av att jag inte alltid har en personal när jag ska gå för de är upptagna med andra brukare eller möten med dig. 

Då hade du slängt mig in i gruppbostad men jag gillade min lägenhet, jag blir hjärntrött om det är mycket runt omkring mig, jag har en hund hur skulle allt det bo i gruppbostad? 

Alla kanske inte tycker att detta är "osynligt hot" men det jag menar är att du vet vad du ska säga så det låter bra men egentligen suger det. Det märker man när personalen kommer och säger med andra ord. Eller när man har studerat ett tag och lärt sig de finare orden. 

Du skyllde en gång allt på mig i ett möte med fler folk där från andra brukare. Det var jag som var dyr och du stod vid mig och pratade om det med dina fina ord. 

Jag hoppas att mina vänner på service boendet får en ny chef snart. En chef som man inte behöver dölja saker ifrån. Min nya chef verkar än så länge bra :) 

Men nu vet du som jag pratar om i Borås du kan inte göra ett skit med mig längre därför kan jag skvallra sanningen!

Jag vet redan nu efter ett kort möte med min nya personal att jag kommer få bättre hjälp för de har tillåtelse ifrån deras chef att ge mig det.

 

Göteborgare

1a maj blir jag och Dexter Göteborgare.  För o nackdelar vilket gör mig nervös men det är mest fördelar och har velat flytta till Gbg så länge!
För mig är det som att byta land pga nya regler, längre ifrån familjen förstås, mindre lägenhet, gillar min lägenhet jag har nu men Borås har inte mina studier jag vill ha, inte mina vänner jag umgås med, inte Dexters vänner, vi går till veterinären i Gbg, jag åker till salhgrenska minst 2 gånger per år,  fler Nordic wellnes när Svergie och resten av jorden blir friska. Livet måste rulla framåt annars står livet still. Kanske hittar jag någon söt Göteborgare och dela livet med vem vet? I Göteborg finns även mina jobb. Statist kanske har jag tur och hitta något skådespelarbete. Vad försäkringskassan säger det får vi ta då. Om man ger upp kommer man ingenstans. 

Om jag inte trivs i lägenheten så är det ju faktiskt bara till att byta. Jag tror att jag ska ställa mig i kö i servicebostad i hissingen. Där det kan bli billigare (Göteborg hade ingen LSS hyra) där får Borås ett poäng max priset var 5050 när jag flyttade hemifrån, sedan 5100 i maj när jag flyttar höjer de dock igen till 5500. Men lägenheten kostar egentligen 6000 någonting. Göteborg får poäng i att jag inte behöver trygghetslarm utan de har personal på basen dygnet runt. Jag tror att jag kan sitta här och skriva för och nackdelar jag har tänkt på hela dagen om jag vill.. Men då blir man bara stressad.. 

I maj kommer jag göra antagningsprov, jag behöver inte tänka på hur jag ska komma dit längre för jag har förmodligen färdtjänst i Gbg. 

Jag kommer sakna folk i Borås men jag har en hel familj i viskafors/borås som jag alltid är välkommen till och kan sova hos. Självklart är de välkomna till mig!

     Frida Bergström, Clara Ingvarsson 

Man kan se livet som hopplöst

Man kan se livet som tufft

Man kan se livet som svår löst

Man kan se livet som ovanligt tufft

Hur man än gör kommer det finnas trubbel i livet.

Man kan bara se det på olika sätt.

Man kan gämnföra det med andras trubbel i livet

Man kan fixa livet på ett lättare sätt 

Mycket handlar om det psykiska, det mesta handlar om samarbete och förståelse.  

Dags för mig att söka assistans

Jag orkar inte mer, nu har jag fått nog.
Borås kommer inte vinna och få mig att bo på gruppboende. Efter sommaren ska jag plugga i Gbg, nu är det dags för mig att söka personlig assistans igen fast i Göteborg.
Ja Borås kommer bli så glada och bli av med mig Göteborg tvärt om. Jag vet att det är inte lättare att få assistans där men nu läser jag svenska 3, jag har snart bott i service boende i 3 år, jag mådde bra när jag hade 3 personer som var som personliga assistenter när Borås snålade sig började jag må sämre igen.
Jag ska söka skolor i Gbg,  jag har vänner i gbg, Dexter har vänner i gbg!
Jag har länge stått i kö nu är det bara några stycken före mig. Innan var det över tusen nu är det cirka 60 i vissa lägenheter. Jag ska bara se till att jag får assistent och så ska jag leva livet som alla andra!

Mitt liv är skrivet i normer.

Mitt liv är skrivet i normer,
Jag ska leva så som det passar kommunen,
Jag lever utan assistans men lyssnar inte era normer,
Jag lyssnar inte på den "utmärkta" planen,
Jag går efter min egna plan mer,
Ni kan försvåra den men aldrig ta bort den.

 

Märker på mig själv..

När sommarlovet splittras med möte om boende och jag inte alls sa det jag skulle ha gjort får man mer anfall. Inte bara det man blir vimsig, jag har nu glömt medicin 2 gånger på en vecka, oj då :O
Mina tankar snurrar runt trots att jag har påminnelse så rinner det bara iväg från minnet...
Den värsta tanken är kommer jag orka ta hand om min älskade vovve när skolan börjar och jag får mindre personal hjälp.
Jag vet att man ska leva i nuet och jag har två fantasi fulla veckor framför mig.
Ändå kommer tankarna, det funkade inte innan med olika personal varför skulle det funka nu?
Jag hoppas jag får ett bra intyg av läkaren att jag inte kommer må bra i en gruppbostad för då kommer jag känna mig tryggare genast.
Imorgon ska jag och mamma iväg och kolla mina ögon kolla fall dom kan opereras så jag slipper glasögon! Det ska jag försöka tänka på nu istället.
Godnatt på er!

Vad jag än gör

Vad jag än gör ska jag ha godkänt ifrån Borås stad.
Borås stad bestämmer mitt liv. Samtidigt som dom bestämmer mitt liv ska dom spara varenda krona som det går.
Dom vet hur dom ska säga på möten så att man trots att man är förberedd så får man inte fram någon av meningarna av anteckningarna.
Borås stad drar mig ner, ni kanske tror att jämlikhet mellan kvinnor och män är mycket att förändra på. Det som behövs förändra på om jag fick välja är jämlikhet mellan "friska" och "funktionshinrade" Självklart ska vi förbättra jämlikheten mellan män och kvinnor men om man jämför hur lite vi funktionshindrade syns, hur mycket jag tycker att: jag bara kostar pengar för kommunen. Jag har börjat läsa deras nämdmöten på boras.se, det handlar om pengar. Nu kanske jag ser pigg ut men nu har jag sommarlov, inga direkt läkarbesök, ingen teater m.m.
Jag undrar verkligen hur jag kommer må i höst med ännu mindre personal och olika personer igen..
Suck!

Dexter kommer inte vara en av mina delar av mitt hjälpbehov eftersom han är sällskapshund som inte tillhör behoven, jag har förklarat att han är en assistanshund och att jag skulle behöva mer hjälp om jag inte hade honom.

Studering ska inte vara med i mina behov eftersom det är skolan som har hand om det, jag orkar bara vara i skolan på mina lektioner. Vi får sedan uppgifter hemma på komvux som jag har fått stöd med, kommunen tycker att det är skolans uppgift att hjälpa mig med. Jag har mailat skolan (specialpedagog) och frågat fall vi kan ha möte både chefen, personal och jag. Får se vad jag får för svar, dom arbetar ändå i samma hus :) 

Jag skulle haft sommarlov nu, men strax före detta mötet fick jag anfall och nu har det fortsatt... 

Jag önska bara att pengar inte alltid var allt, varför ska man spara det om man inte kan använda det. Nu vet jag att omsorg, vård m.m. är skyldiga Borås stad pengar men då kan väl en annan del av Borås ge lite pengar alla kan väl inte låna av Borås så skulle ju Sverige vara ur fattiga.

Just nu känns det bara som att jag kan bli utslängd från lägenheten till ett fängelse/gruppbostad, samtidigt som jag börjar i skolan i september Svenska 3/C får jag mindre hjälp,

Jag är orolig över att jag ska klara av att ta hand om Dexter väl, speciellt när jag börjar skolan,

Jag vet vad som är fel, rätt och hur man tar hand om sin hund. Men trötta Frida vet inte, kommer inte ihåg, kommer inte ha den energin som Dexter behöver. 

Kommunen förstår bara inte att då kommer jag att behöva massa timmar hjälp som trygghet i skolan istället.