För mkt bucculam blir det en drog tro?

Akutmedicinen bucculam är fruktansvärt äcklig aldrig skulle jag ta det utan behov. Ändå blir det lätt att de tror att jag tar för mycket. Frågan är hur man gör när man verkligen behöver fast tagit nyligen? Mina anfall kommer olika mycket beroende på hur bra jag mår, hur stressad jag är med mera.  Imorgon ska jag till salhgrenska Imorgon. Kolla min VNS, min läkare blev orolig att jag hade beställt bucculam nära in på varandra. Troligtvis har jag bara en läkare som vill dubbelkolla. Eller så är det jag som har blivit en drogare xD . 

Nä bucculam är super äckligt som sagt. Gör mig väldigt trött. Då använder jag min vns oftast funkar den istället för akutmedicin. 

Nu ska jag sova så jag blir redo för salhgrensksa Imorgon. Jag har verkligen passat på att göra allt från hab, kloklippning till salhgrenska på lovet 😆

Godnatt!

Lov.

Människor brukar älska lov och ledighet. Medan jag känner en slags ledighet i skolan från vardag, stödassistenter, arbete med förklaring, beroende av folk som jag inte har något val vem det blir. Många tror att det är bara är fantastiskt att få stöd i vardagen. Om alla stödassistenter var bra hade det vart fantastiskt. Men inte helt 100 då heller. När jag behöver paus från de som jobbar hos mig åker jag till min familj. Jag har det fortfarande otroligt mycket bättre än i Borås stad. Det som gör mig trött är när de inte förstår, hör, lyssnar, låtsas att de hör, tror att jag inte förstår. Jag måste hjälpa de att hjälpa mig och det blir bara en ond cirkel. Jag väljer inte vem som ska komma och hjälpa mig med mitt liv. I skolan blir jag ledig ifrån mitt vardagliga liv, i teatern är jag någon annan. Lovet är i alla fall bara 1 vecka sedan kör vi på igen i skolan jag ser verkligen fram emot det!

Jag har bra stödassistenter, de flesta vill hjälpa mig så gott de kan. Speciellt ordinarie personal. Sedan har vi politiker som bestämmer hur vi ska ha vikarier från vikarie "Polen" som inte har kunskap. Även om det står på mina papper vad man ska göra så ser jag okunskap och rädsla. De första gångerna kan alla ha lite oro men de med kunskap fixar det stabilt trots oro utan kaos.  Politiker tänker på pengar istället för att ge oss de som känner oss och har kunskap så får vi de som har blivit arbetslösa nu vid covid. Spelar ingen roll vad de har jobbat med. Innan kunde personalen ta varandras timmar när någon var sjuk så kom en annan ordinarie.  Det är för  dyrt att göra så för hela Sverige.  Jag kan inte säga vilka jag trivs med och inte eller säga kan jag men fall det händer något är en annan sak... 

Godnatt på er, imorgon är det dietisten för mig. Inte för jag är tjock utan för jag inte ska glömma att äta och äta saker som inte hamnar i halsen. 

Ha det gött! 😉

 

Jag har tagit ett steg!

Ett steg mot mina mål har jag tagit idag. Jag klarade det! Trots dysnomi, hjärntrötthet, epilepsi och cp-skada klarade jag skådespela ett manus med min grupp utan något fel. Alla ord var rätt på premiären! Märker min cp-skada när min röst får kämpa men det går bättre och bättre!  

Vet inte om det är min hjärntrötthet eller värktabletter som har gjort mig trött. Tjej vecka mitt i uppspelning det väl självklart...

Nu måste jag sova innan jag somnar haha! Imorgon är det skådespel igen så kul! 

snart dags för premiär!

Jag och klassen har tränat våra manus länge nu. Ja vi började före julen. Via covid visste vi inte fall det skulle bli en kamera istället för publik eller ett max antal personer. Till sist blev det publik utan gräns! Ja okej vi måste få plats i skolans black box. Jag har en skön grupp vi har verkligen lärt oss hantera olika situationer som kan hända i teater/skådespel världen eller jag i alla fall de andra kanske redan ha kunnat vad vet jag? 

Jag har också kämpat otroligt mycket med nin dysnomi/tal och minnes svårigheter. Men det ska aldrig få vinna över mig. Jag har använt mina hemliga knep!

Nu ska jag sova, rep imorgon och premiären r vi på torsdag, på fredag gör vi till familj o vänner. 

Godnatt på er sov så gott !

varför bloggat såhär många år?

Ja det kan man faktiskt undra. Varför skriver jag om mitt liv till andra eller rättare sagt hela världen?  

Ja jag vill att det ska synas och det ät via blogg jag har kunnat berätta varför jag tycker att mitt liv är så annorlunda jämnt de andra. 

Länge sedan jag skrev nu men detta har jag vunnit över:

*Kommun chef som trodde att hen kunde styra över mitt liv.

*Lyckats flytta till Göteborg

* lyckats komma in i en teaterskola 

* bara en termin kvar i skolan som kommer vara super kul!

*När jag har klarat det här ska jag sata på kandidat scenhögskolan igen. 

Om jag kommer in så har jag kommit in trots att jag:

1: Har en cp-skada 

2: Har epilepsi

3: hjärntrötthet 

4: Är en kvinna

Alla de siffrorna har med jämställdhet att göra. De första har även med rädsla och oro. 

Det var flera folkhögskolor som inte vågade ta in mig. Det såg jag på de. Men så kom jag till Angered teaterskola "folkis" de tog in mig. Jag behövde inte stå i kö. Jag märkte att de hade många frågor och en del frågor skrattade jag åt men eftersom jag var med teater folk kände jag att jag kunde skämta med de och det gick utmärkt.  

Denna veckan kommer bli tuff vi har uppvisning på vår teater tors och fredag 2 gr per dag. 

Ni kanske undrar hur jag kommer orka detta? Jo detta ger mig energi. Jag vinner över min epilepsi, cp- skadan får bra träning med rösten och energin. Skådespel ger energi till mig. Men jag vilar när jag har tid 😊

Jag har glömt hur skönt det är att skriva av sig! 

Om jag hat energi kanske det blir mer skrivande vem vet? 

Nu ska jag och Dexter sova sedan skoltime!

PS vila från stödassistenter som går mig lite på nerverna just nu. De är fortfarande mycket bättre än Borås glöm inte det you know Who! 🤣

Okej nu är det godnatt! 

Allt för Dexters skull! 

Färdtjänst har skrämt honom nu så han vågar inte åka med knappt. Då tar vi spårvagn varje skoldag istället allt för min älskling!

godnatt, o krsm

6 timmar sömn kvar sedan upp och hoppa till mediciner inför operationen sömn tid cirka 15 min så det är inget stort denna gången. Jag hoppas bara att kroppen säger ja till det här. Jag kan säga att det är ganska vanligt och kvinnligt den här operationen. Hundvakt har Dexter  och jag tror att jag är beredd  men nu måste jag sova för imorgon ska jag upp kl 06 men jag slipper äta frukost haha godnatt!

Jag kan också om jag får visa!

Nu har jag som sagt äntligen kommit till Göteborg.
Det jag behöver nu är att komma in i teater, skådespel linje utbildning
. För mig är jag mest pressad för att de inte ser mig för den jag är. Jag ger dock inte upp det vet ni!
Där emot vill jag att andra ska se vem jag är. Istället för att se mina funktionshinder.
Jag har underbara vänner som hjälper mig att orka kämpa tills jag vinner. Jag hoppas att jag får reda på nästa vecka att jag kommer in i Göteborgs folkhögskola teater.
Jag behöver inte vara mig själv, jag spelar mig som någon annan, ep:n glöms av, cp:n glöms av och jag vinner.
Jag vet att jag en dag kommer vinna, jag tar steg för steg i mina trappa, varje steg säger att jag är påväg att visa de andra att jag kan.