lördag 3 december 2016

Ikea med assistent Clara!

Clara är en stor tjej nu. Trotts att hon bara är 11a år kan jag ha med henne som min lilla assistent, som jobbar gratis hihi. Jag kan jag be henne om hjälp och hon hänger på med leende på läpparna.
Hon vet hur man gör när jag får anfall, hon vet hur man ger mig medicin. Vi tar hand om varandra när vi är med varann.

Vi åkte buss till Ikea Göteborg bara ett byte. Jag köpte en väska o lite mer. Clara köpte lite som Malin ville ha o lite till sig själv har jag för mig hihi.
Vi tog så gott som allt i väskan jag köpte när vi åkte hem. När vi kom hem hoppade vi in i den varma goa bastun sedan duscha. Efter det åkte Clara hem och jag åt pannkaka. Nu är det redan sov dags för mig lyssna på bok en liten stund kan jag göra.
Imorgon kommer en ny kämpande dag men med mer vila.

Godnatt!





fredag 2 december 2016

Fighta LOSS!

Idag var jag på fight igen.
Jag köpte en ny handske, som är lättare att ha när jag har min rulle.
Jag slår på allt jag är arg på och när jag kommer hem är kroppen så avslappnad så den kranpar lite grann tills jag äter. När jag har ätit så är kroppen mer avslappnad än aldrig förr.
Jag har slagit, sparkat allt som inte lyssnar, allt som är snåla med pengar, allt som har dåligt tålamod och stressar mig. Jag slår det och skrämmer iväg tankarna. Även om jag har handskar blir jag helt röd (som man ska bli).
Jag är fortfarande röd hahaha, akta er för mig, eller känn er trygga med mig. Det får ni bestämma det beror på hur mkt ni litar på mig ^^.


Mvh The Fight Frida! ^^ 
 

torsdag 1 december 2016

Glad,ledsen, positive, negative, tålamod, tappar tålamod....

Jag vet inte längre vilket humör jag är på. Ena stunden kan jag vara överlycklig och bara se allt positivt framåt. Andra sekunden ändras humöret och tankarna till stress, negativt allt blir bara svart.

Jag har så mycket glatt framför mig samtidigt pirrar stressen, oron i mig. Ibland undrar jag varför, varför mitt hjärta dunkar fortare o fortare. Det känns som att jag har någon eller något hemskt som jagar mig. Ångesten kommer fram smygandes. Dexter kommer och sätter sig bredvid mig och slickar bort mina tårar.

Jag är arg på ep:n, ångesten, hjärntröttheten, min dysnomi, cp:n. Samtidigt som jag ibland är mer arg på människors oförståelse.

Jag är super lycklig för min lägenhet, ÄNTLIGEN. Men nu är det väntan...
Alltid i mitt liv är det vänta, vänta o vänta...

Men det kommer det med. Nu ska jag sova. Imorgon blir det FIGHT! :D


Efter Fight går stress bort ^^

måndag 28 november 2016

Sömn

Jag har nästan aldrig haft problem med min sömn. Jag har gått och lagt mig och sedan somnat. Nu är det en tankspridd period vilket gör att sömnen går bort. Jag sover hela natten bara jag somnar...
Men det kan ta någon/några timmar. Jag måste lyssna på bok annars somnar jag ALDRIG!

Jag tänker på allt jag har möjlighet att tänka på. Somnar jag drömmer jag dem knäppaste drömmarna jag har drömt eller hört om.

Jag har vilja, min vilja är stark men ibland känns det som det inte räcker.

Det ska hända underbara grejer, jag tränar minst en gång i veckan, jag ska göra mkt spännande grejer, jag ska flytta.

Trots det vill hjärnan tänka för mycket.

Idag har jag haft många små anfall plus ett konstigt. Tankarna dunkar runt i mitt huvud och det blir huvudvärk.

Livet..?


Jag som liten. 

lördag 26 november 2016

2 jan 2017 flytta hemifrån

Den 2a jan 2017 då vet jag att jag får flytta.
Men jag gör allt jag kan så jag kan så snart som möjligt gärna igår. När man flyttar då får man mer val i livet. Man behöver bara planera för sig själv. Jag behöver bara tänka på mig, Dexter o våran lägenhet.
Ni tänker säkert mhä det är ju snart.
Kanske det men jag har väntat så länge!

 Istället för att inte veta var jag ska ta vägen, istället för att gömma mig. Bjuda hem någon en stund. Jag kan vara med en stund och åka hem när hjärn energin är borta.

Det är nu detta halv år jag har börjat förstå vad hjärninflamation nr 2 har gjort med mig. Hur mycket jag faktiskt kämpar, hur svårare hjärnan har det.
Jag har börjat på Figth på Nordic Wellness. Det är en väldigt rolig sport men också användningsbar om en tjuv eller värre skulle komma. Jag använder rullstolen känner att jag inte har tillräckligt med balans och för det mesta har jag ju rullstol när jag är i stan o hittar på någonting.
Rullstolen har jag inte ont av men min hjärna.
Jag ska komma ihåg takterna vi ska slåss och röra oss i.

Det känns som att en sjukpension vardag hemma för mig, är som en 100% arbetsdag för en frisk.

Trots att jag är trött efter en vardag så kan jag inte sova på grund av alla tankar. Mina tankar går runt, runt o runt. Tankar flyter omkring.

Det händer så mycket i världen, det händer så mycket med mig (både positiva o negativa grejer), jag tränar bort tankar, samtidigt måste jag kämpa o tvinga i mig mat framför allt frukost (medicinen gör att magen säger att jag är mätt, hjärnan säger något annat).

Trots hjärntrötthet, minnessvårighet, dysnomi, ep, cp klarar jag livet. Jag är en fighter!
Jag kan gråta, skratta, skoja, bli arg, sur, vara på topp humör, överlycklig.
Måste bara erkänna att det är tufft nu med all väntan..

Jag kämpar pga att jag vet att man får tillbaka något från kampen.
Tyvärr måste man kämpa mer o mer nu för tiden. Det blir mindre o mindre pengar till oss.


  

tisdag 15 november 2016

VNS 1.25 spännande! :)

Nu är min VNS på 1.25 mycket spännande!
Jag märker verkligen att den hjälper mer o mer ju mer jag höjer den.

Jag älskar att prata med min läkare och sjuksköterska. Jag har fått sån tur och få dem jag har. Otur med olyckan men det var inte deras fel.
Dem har tillsammans med psykolog och Dexter har hjälpt mig att komma över ångesten och mina konstiga psykiska tankar. Nu vill jag bara höja, göra mig piggare, bättre, mer anfallsfri!

I maj kommer jag träffa dem igen. Förmodligen höja VNS.

Jag pratar mycket med dem om allt möjligt. Samtidigt som dem jobbar med min epilepsi så är dem som mina två psykologer, kan det bli bättre?
Jag tror inte att alla patienter pratar lika länge med Elinor, inte heller ger en kram när man säger hejdå.

Jag vet att Elinor svarar ärligt, jag vet att det är bara att prata om jag vill om vad jag vill. Jag kan också ringa Karina när jag vill. När hon jobbar förstås. Om det är något så kan jag boka en tid. Dem finns där.

Jag hoppas att det blir flytta hemifrån snart. Lägenheten är ledig det som behövs är larm o planering. Hur lång tid kan det ta att planera dagen för lilla mig?

Nu är det lyssna bok o sedan natti jag kommer nog sova gott inatt, efter denna dag!


torsdag 10 november 2016

Plötsligt händer det!

Jag börjar plötsligt se mig själv som en kämpe igen!
Jag kommer få min lägenhet när som helst, mitt liv kommer växa, förändras.
Jag kommer ha kvar min familj men jag kommer samtidigt kunna pyssla med min lägenhet eller välja att åka till Göteborg. Bjuda in en vän när jag vill åka till en vän när jag har en peng över. Jag kommer kunna ta permon överallt, till träning, till affär och handla mat, till caféet. Jag får förstås ta färdtjänst till mamma, pappa och resten av familjen ^^.

Jag hoppas väntan är kort. Dem ska bara anpassa lägenheten med larm m.m.

Imorgon blir det tjat om ny rullstol, det är bra att jag pajade den ännu mer i Stockholm! :D
(man måste tänka positivt)

Även fixa permon så rullen kan hänga med och att jag kan ändra ryggen när rullen inte är med.

På eftermiddagen blir det att träffa Anna, byta gitarr till rätt sida. Denna gången tar jag med en expert! < 3

Vi hörs allihop!

   

Milo min andra assistans och epilepsihund

 Vi har kämpat, vi har tränat samtidigt som livet måste rulla på också. Både jag och Milo har kämpat för att förstå varandra och hjälpa vara...